Om det brinner hos grannen

Ordspråket ”Det angår också  dig när det brinner hos grannen” sägs härstamma från den grekiske filosofen Horatius som levde för över 2000 år sedan. Och hur sant är inte det. Samtidigt. Om vi tänker lite mer metaforiskt på detta: hur många bryr sig egentligen om det verkar krisa till hos grannen – ja förutsatt att det inte bokstavligen slår upp eldslågor såklart? Hur många drar upp volymen på TV’n, sätter på hörlurar eller öronproppar då man hör att det är bråk och någon t.ex. gråter förtvivlat på andra sidan väggen eller skriker av smärta? Man vill ha lugn och ro, inte lägga sig i och framför allt inte få några problem själv på grund av sin egen beskäftighet. Det känns dramatiskt att ringa polisen och ännu mer skämmigt att anmäla oro till soc. Så man slår dövörat till och hoppas de snart tystnar. Eller?

Handen på hjärtat, hur bra är vi på att ingripa om vi hör eller ser tecken på att misshandel pågår hos en granne? Är det inte ditt problem, sa du? Funderat över hur du skulle vilja ha det om det hände dig någonting? Vill du ha grannar som sätter in öronpropparna eller någon som försöker hjälpa? Vet du inte hur du ska göra, sa du? Om du hör att det går våldsamt till och inte vågar ringa på ensam så förstår jag dig. Men om ni inte kan ringa på så tycker jag faktiskt att man ska greppa telefonluren. Polisen är till för att hjälpa folk som blir utsatta för brott. Och misshandel är ett brott. Alltid. Ingen skada är skedd om de rycker ut en gång för mycket. Men om de inte rycker ut kan det i värsta fall kosta någon livet. Vi måste våga bry oss, våga fråga då vi märker att något inte står rätt till i vår omgivning.

Psykisk misshandel

View more posts from this author