Bevittnat misshandel

Till dig som känner någon som är misshandlad

Är du en av dem som vet om att någon i din närhet blir misshandlad men gör ingenting åt det? I så fall så är du en av misshandlarens medhjälpare. Kanske en tuff insikt men så är det. De passiva åskådarna förstärker misshandlarens vanföreställning att det är acceptabelt att misshandla, ingen annan reagerar ju.

Några av åskådarnas ursäkter:

”Det är inte ens fel att två träter”
Nej, men då en person kränker och skadar en annan så är det inte frågan om något bråk på lika villkor utan det är misshandel. Den stunden misshandel påbörjas så blir den det enda problemet. För misshandel förklaras inte av oenighet eller påstådda provokationer utan av att den misshandlande parten agerar för att få makt och kontroll över den andra. Inte menar du på allvar att vissa förtjänar misshandel? Tänkte väl det. Säg ifrån nästa gång! Hur osams man än är så är inte misshandel lösningen utan i stället handlingen som slår sönder relationen.

”Jag vill inte lägga mig i ”
Misshandel är ett brott och djupt omoraliskt. Att inte vilja lägga sig i är ett ställningstagande det med, nämligen att du accepterar att en medmänniska bli illa behandlad. Ett ställningstagande som gynnar misshandlaren och underlättar en fortsatt och på sikt ofta grövre misshandel. Om du ser och hör att någon blir illa behandlad, sluta låtsas som ingenting. Visa att du ser och hör vad som pågår.

”Men hen är ju så himla trevlig”
Det stämmer att många misshandlare är supertrevliga mot alla utom sin partner. Detta ger flera vinster. Dels att den utsatta inte blir trodd. Dels att det sårar den utsatta ännu mer. Och det är ju DÄRFÖR du ska tro på vad du ser och hör. Även om hen t.ex är en supertrevlig kille/tjej i kompisgänget så kan hen vara en grym misshandlare mot sin partner. Och som sagt, förbli inte tyst. För inte behöver du en kompis med dubbla ansikten som ler mot dig och vräker ur sig kränkningar till sin partner?

”Jag vet inte vad jag ska göra”
Då man bevittnar våld så är det lätt att bli chockad och känna sig ställd. Det är förståeligt. Men passivitet är ändå inte OK då du ser en medmänniska bli föremål för någon annans attacker. Berätta vad du ser och att du INTE tycker det är acceptabelt. Först och främst för den utsatta. Säg vad du sett och reagerat på, fråga hur det brukar vara och om den utsatta behöver hjälp. Visa att du finns där oavsett om hon lämnar eller stannar i relationen. Uppmuntra att kontakta en kvinno/brottsofferjour. Om/då du får tillfälle, ifrågasätt misshandlarens beteende. Sitt inte tyst om misshandlaren drar plumpa ”skämt” om sin partner, pratar nedsättande eller får ett vredesutbrott. Säg ifrån: ” Vad håller du på med?” ”Det där var inte OK” ”Lägg av!” är enkla meningar som kan funka. Eller, om förklaring behövs: ”Jag tycker det där du sade/gjorde är kränkande” ”Det är aldrig OK att säga något sådant till någon och definitivt inte till den man lever med”. Är du för rädd att säga det, så finns viss sannolikhet att misshandlaren är såpass aggressiv att det snarare bör bli ett fall för polisen.

Om du känner dig osäker på hur du kan hjälpa så kan du ringa Kvinnofridslinjen eller en lokal mans-/kvinnojour och be om råd. Men välj för all del inte att strunta i det hela. Om den utsatta ser att folk vet men ändå inte gör något så blir det en del i den negativa processen där din vän känner sig allt mer ensam, värdelös och beroende av misshandlaren.