Author Archive: Psykisk misshandel

Våldet tar inte semester

Nej det blir inte mindre våld mot kvinnor och barn för att det är semestertider. Snarare kan hjälpbehovet öka då man är ledig och inte har jobb eller skola som tillflyktsort. Semestrar med spänningar, frustrationer och grusade förhoppningar kan resultera i ännu fler aggressiva urladdningar. Och inte blir det vilsamt att ”fira” semestern med en våldsam person som man hela tiden ska försöka läsa av, undvika att göra hen arg så mycket man kan, man inte lyckas ändå. Semestern kan istället bli extra slitsam, för att inte tala om hur smärtsamt det kan vara att se vänner och kollegor komma tillbaka från trevliga aktiviteter medan man själv haft ett helvete.

Kvinnojourerna tar ingen semester, utan finns där även på sommaren. Likaså kvinnofridslinjen. Sök stöd om du inte blir väl behandlad. Ingen förtjänar att bli kränkt av den man lever med.

Continue Reading

Psykisk misshandel under omtankens täckmantel

Kommentarer och oönskade goda råd, t.ex. ”ska du verkligen äta mer nu?” med en menande blick på den mjuka magen, det kan vara jättesvårt att värja sig mot. Du vet ju att du väger några kilon för mycket. Och om du skulle säga ifrån, ja då kommer personen som kläckte kommentaren med lätt sårad min att kontra med ”jag menar ju bara väl”, ”jag vill bara hjälpa dig” eller liknande. Tablå. Man känner i magen att de där menande blickarna, nypet i valken i sidan eller fingret som petades in i magen faktiskt inte kändes bra. Inte bra alls. Tvärtom så känner du dig troligen kränkt eller sårad. Men om man framhärdar i att kommentarerna inte uppskattas så blir det ganska ofta en otrevlig stämning och man själv blir anklagad för att vara överkänslig, leta efter bråk eller till och med att man är otacksam som inte uppskattar hjälpsamheten.

Den här typen av misshandlare, förbättraren, dyker upp i olika sammanhang. Inte minst föräldrar som vill få sitt barn att bli annorlunda. Tänk på detta, alla ni som har barn hemma! Kritik som riktas mot vem barnet är kan vara förödande för barnets självkänsla och påverka dess framtid negativt.  Förbättraren kan också senare  i livet komma som en chef med plumpa kommentarer och personangrepp eller som din partner hemma som ”vill hjälpa dig att må/se ut/ prestera bättre”.  Bli smalare, snabbare, vackrare, duktigare. Då ska du bli accepterad och älskad. Så lyder förbättrarnas budskap. Framför allt: du duger inte som du är.

Detta klingar inte särskilt vackert i öronen, eller hur? En omtanke om t.ex.  någons vikt och hälsa ska inte uttryckas i nedsättande blickar och gliringar. Man förbättrar över huvud taget ingenting alls genom att såra, kränka eller förolämpa. Kanske känner sig förbättraren bättre själv då hen känner sig större genom att förminska andra. Men mottagaren blir inte ett dugg hjälpt utan hen blir stjälpt. ”Hjälpsamheten” är inget annat än ett passiv-aggressivt beteende, en slags mobbning eller psykisk misshandel.

Om förbättraren alltid är medvetet elak? Jag törs inte säga att det är så till 100%, men då det ingår i ett respektlöst mönster av handlingar gentemot en annan person så är det knappast en tillfällig blooper.  Du som vet med dig att du håller på så här, tycker jag ska ta dig en stund till att rannsaka dig själv. Varför fäller du såna här kommentarer? Vad vill du uppnå?  Och du som har upplevt det här. Det är inte du som behöver förbättra dig utan den som kommenterar som behöver ändra sitt uppförande. Eller också så kanske du bör vara i annat sällskap.

Läs mer här om viktmobbning

Continue Reading

Digital kontroll

All ny teknik ger en massa nya möjligheter att hålla sig à jour med vad nära och kära gör. Många har säkert stor glädje av det men en del digitala tjänster är förödande för den som har en kontrollerande partner eller expartner. Då reklamkampanjer har ropat ut ”se var din familj är i realtid” så får jag gåshud då jag tänker på de möjligheter en misshandlare får. En mobiltelefon som läggs på bordet oövervakad ett kort ögonblick räcker oftast för att ha tid att installera spionprogram. Genom en app kan man övervaka bostaden direkt från sin mobiltelefon. Andra tjänster talar om var familj och vänner befinner sig, enkelt med GPS-tjänster. Dataintrång kan ge ytterligare upplysningar över den man vill övervaka.

Jag länkar här till en checklista vad man kan göra för att skydda sig om man tror att man kan vara utsatt för digital övervakning. Det här är teknikrevolutionens baksida och något var och en som haft oturen att råka på en misshandlare ska vara medveten om.

Continue Reading

Försummelse, utstuderad grymhet

Försummelse är en sorts misshandel som riktas särskilt mot människor som pga. sjukdom, funktionsnedsättning eller hög ålder är beroende av hjälp i vardagen. En hjälp som misshandlaren undanhåller dem. Det kan vara utebliven omvårdnad, gömma hjälpmedel eller ställa dem så långt bort att personen inte når, inte ge nödvändiga mediciner mm. Ofta riktas alltså angreppen direkt mot funktionshindret. Man är otroligt utelämnad och utsatt då man inte själv kan tillgodose sin behov och har en partner som hindrar en att få dem tillgodosedda i stället för att hjälpa till. När man är beroende av sin partner för sin dagliga levnad så är det också svårare att anmäla och lämna misshandlaren.

Ämnet är verkligen inte lätt. Det är upprörande, smärtsamt och skrämmande att det finns personer som behandlar sin sjuka, gamla eller funktionsnedsatta närstående så illa.”När man slår mot det som gör ont”, så beskrev en funktionsnedsatt kvinna det hon blev utsatt för av sin partner. Det är också titeln på en skrift som Nationellt Centrum för Kvinnofrid gett ut och som du kan ladda ner här om du vill läsa hela rapporten. Jag rekommenderar verkligen den här boken, som ger en ökad kunskap i funktionsnedsatta och våldsutsatta kvinnors situation.

Det är viktigt att vi vågar se och vågar agera om vi upptäcker någon som är utsatt. Och det är viktigt att se till att funktionsnedsättningen inte blir ett hinder för att kunna få stöd och hjälp att ta sig ur en våldsam relation. Att man måste ta alla på allvar borde vara en självklarhet, men gör man alltid det då det till exempel är en kvinna som har en psykossjukdom eller en utvecklingsstörning signalerar?

Continue Reading

Hon, han , hen

Till alla som skriver in med kommentarer om att män är lika utsatta för våld i nära relationer som kvinnor: utsattheten för våld i nära relation rapporteras av betydligt fler kvinnor än män. För att förenkla lite så misshandlas männen oftare av en okänd man utomhus och kvinnan av en känd man i sitt eget hem. När det gäller utsatthet för psykisk misshandel då? Betydligt fler kvinnor än män rapporterar att de blir utsatta, och de flesta förövare är män – men inte alla. Våldet är en personlig kris och en hälsorisk och ett stort samhällsproblem vi inte fått bukt med. Detta oavsett kön på offer och förövare. Ingen förtjänar att bli kränkt i sin relation. Jag önskar att man lyfter alla goda krafter som finns. Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon. Om du tycker att det saknas tillräckligt stöd för utsatta män – varför inte ta ett initiativ? Till exempel till en mansjour? Kanske en hemsida riktad till utsatta män? Glöm inte att tipsa oss om bra verksamheter som vi kan rekommendera vidare!

Läs rapporten om våldsutsatthet och hälsa som finns tillgänglig på NKC:s hemsida. Länk till plats där du kan ladda ner rapporten kostnadsfritt.

Continue Reading

Har du blivit utsatt för stalking?

 

Stalkning innebär att någon upprepade gånger blir trakasserad av samma person. Trakasserierna kan ske i form av hot, ovälkomna besök, att ringa upprepade gånger på telefon och att skicka brev eller e-post med kränkande innehåll. Dessa kontakter uppfattas av den utsatte som störande, hotfulla, kränkande och skrämmande genom både sitt innehåll och sin omfattning. Beteendet kan även innebära att någon smyger sig på, övervakar och förföljer en person.

Källa: Kvinnofridslinjen

Stalking är inget ovanligt fenomen. Personer som blivit utsatta för våld och valt att lämna relationen riskerar att den våldsamma partnern börjar stalka och att hen dyker upp på olika oönskade sätt och stör, kränker, skrämmer. En misshandlare gillar nämligen inte att förlora kontrollen. Misshandlaren kan därför ta till den här sortens metoder för att fortsätta tvinga sig på när hen blir lämnad och erfarenheten säger att det finns en hotbild om ökat våld i samband med att man lämnar en misshandlare.

Att en person gång på gång mot ens vilja tar kontakt och gör det på ett obehagligt och skrämmade sätt är tärande och det är lätt att känna skam och skuld och därför inte söka hjälp. Man kanske känner sig dum som överhuvudtaget har haft en relation med en sådan person och anklagar sig själv för sina val. Eller också så kanske man lever under mer eller mindre uttalade hot om repressalier om man skulle anmäla personen. Att en misshandlare fortsätter att kränka gränser när relationen tagit slut kanske egentligen inte är helt oväntat eller förvånande. Att trampa över gränser har ju sannolikt sedan länge varit ett återkommande mönster. Framför allt så handlar det här om misshandlarens tillkortakommanden och inte om dig. Ingen har gjort sig förtjänst av misshandel och trakasserier, vare sig under eller efter en relation. Blir du utsatt för stalking av en expartner, ta det på allvar. Slutar inte personen då du sagt ifrån kontakt så var inte rädd att kontakta polisen. Tveka inte heller att söka stöd hos kvinnofridslinjen, en kvinnojour eller socialtjänsten. Du har rätten att bestämma vem som ska finnas i ditt liv just nu.

Continue Reading

Hur hög är tröskeln till att ringa socialtjänsten?

Det är många som skriver till oss på psykiskmisshandel.se Det är både kvinnor och män som känner sig utsatta i sin relation eller som vill prata om en tidigare relation och hur den har påverkat dem. Många undrar om det de varit med om verkligen är att betrakta som misshandel eller om de överdriver. Andra vill prata om hur de ska gå tillväga för att kunna ta sig ur relationen medan ytterligare andra är oroliga för någon närstående: en mamma, en dotter, en bror…

Alla dessa människor som har upplevelser av kränkningar i en relation med sig och som vänder sig till hemsidan har fått mig att fundera. Socialtjänsten har ett tydligt uppdrag att erbjuda råd och stöd, ekonomiskt bistånd, skyddat boende, hjälp till barn i våldsutsatta familjer och vidare stöd till våldsutövande personer som behöver hjälp att sluta. Men hur många känner till det? Och av dem som känner till det undrar jag hur många som känner sig redo att faktiskt ringa till socialtjänsten och söka hjälp. Och likaså hur väl socialtjänsten är rustade att ta emot dem.

Det kan finnas en rad olika skäl till att man drar sig för att söka sig till socialtjänsten. Det är en myndighet där man dokumenterar kontakterna. Man kan känna rädsla att bli ifrågasatt som förälder eller till och med att förlora sina barn. Det kan vara svårt att se sig själv som någon som skulle behöva en kontakt med socialen, då det finns en del fördomar om vilka som vänder sig dit. Man kan ha bristande förtroende för socialtjänsten. Det kan vara så att man inte upplever att stödet är anpassat till ens situation eller att man ”bara” är psykiskt misshandlad och inte borde ta resurserna i anspråk.

Alla hinder för att söka hjälp är ju naturligtvis ett problem då det inte är hälsosamt att leva i en relation där man blir utsatt för upprepade kränkningar och våld. Jag uppfattar att det finns utrymme för betydligt mer resurser till våldsutsatta och personer i destruktiva relationer. Kanske också delvis andra resurser. Att kunna fånga upp och stödja utsatta personer innan de lever i ett veritabelt helvete och är hotade till livet och måste söka skydd omedelbart borde vara en mänsklig rättighet och dessutom enormt resurssparande. Och, märk väl enligt Socialstyrelsens föreskrifter.

Vad har du för erfarenhet att möjligheterna till stöd och hjälp för en person som är utsatt för psykiskt våld? Skriv gärna till oss och berätta!

Continue Reading

Fifty shades of abuse

Ja ni anar kanske vad jag tänker skriva om i dag? Just det. Fifty shades of Grey. Femtio nyanser av samma självupptagna kontrollfreak. Killen som vill ligga men inte älska. Ett försök att göra våld i nära relationer till erotiskt och romantiskt kan inte slå annat än fel. För det finns inget sexigt eller romantiskt med en snubbe som förföljer, som vill kontrollera vart kvinnan går, vad hon äter och dricker, vad hon har på sig.  Det låter snarast som att rollfiguren Mr Grey har tagit manuset från viken misshandlartyp som helst och tillsatt lite extra sexlekar för tittarsiffrornas skull.

Satt och läste en rad recensioner i dag och det verkar som att kritikerna i stort är ense med mig om att filmen är kass. Men ändå blev böckerna storsäljare och filmen verkar ordentligt hypad. Vad får folk att gilla den? Spekulationerna är flera, vissa tror att folk faktiskt tycker det är kittlande med lite BDSM i lördagsfilmen utan att man kan anklagas för att vara porrfluktare. Andra menar att tjejerna attraheras av det gamla vanliga fattig tjej vinner rik snubbe-konceptet och kan bortse från att hon får lite stryk och måste lyda honom när hon ändå får en massa materiella fördelar som drömprinsen kan köpa med sina pengar. Ja, jag vet faktiskt inte. Inte annat än att jag tycker det är förbannat ofräsch underhållning med en kontrollerande typ som gillar våld i sängkammaren och troligen även i andra sammanhang.

Det är så många därute som har råkar ut för olika versioner av grått, en passande symbolik eftersom en misshandlande partner verkligen ser till att livet blir trist och färglöst. Som minskar ens livsutrymme och livsglädje. Det är nedbrytande och förbannat osexigt. Så man kunde även säga fifty shades of crap. Våga vägra partnervåld som underhållning!

Continue Reading

Kränkta män

Vi får in många mail som vittnar om att sidan behövs. Personer som läst och känt igen sig. Personer som vill berätta sin historia eller tacka. Vi är glada och tacksamma för kontakten med läsarna. Det är dock en kategori mejl som inte är lika trevlig. Kränkta män, ofta anonyma,  som bara måste tala om  hur dåligt det är att hemsidan i första hand är skriven för kvinnor. Så här kan det låta:

Hela ert material vänder sig till kvinnor som känner sig psykiskt misshandlade av en närstående man. Jag läser han, han han. Jag anar att drivande part har personliga skäl för detta.

Själv ställer jag mig frågan, alla de män som är psykiskt misshandlade av sina kvinnor, vem tar dessa på allvar?

Personen i fråga vågade inte ange en riktig e-postadress, utan kallar sig ”noname”. Citatet är ganska typiskt för den lilla men återkommande gruppen kränkta män som bara måste protestera mot att det finns en hemsida där inte männen står i fokus. Det kan ju inte gå an!  Ja, gott folk. Mer bekräftelse på att misogynin lever behövs väl egentligen inte? Det finns väl ingen vettiga anledning att bli arg för att någon vill stödja utsatta kvinnor? Därigenom inte sagt att det inte behövs något stöd för män. Men varför startar inte de här anonyma herrarna egna sidor och föreningar som kan göra jobbet i stället? Ingen kan hjälpa alla men alla kan hjälpa någon, klyschigt men sant.

Slutligen: det står ju tydligt på hemsidan att psykisk misshandel kan förekomma i olika slags relationer och att både män och kvinnor kan vara förövare. Detta stycke tycks dock de kränkta anonyma männen alltid ha missat. Men det har hört av sig ganska många män som känner sig utsatta och som känner igen sig i texterna. Dessa utsatta killar och män brukar däremot inte uttrycka att de blivit kränkta av hemsidan. Jag skulle önska att det fanns fler ställen dit jag kunde hänvisa dem för att få mer stöd.

 

Continue Reading

Vart kan man vända sig som utsatt?

Det kommer regelbundet in mail till redaktionen. Många historier från gamla och unga, kvinnor och män. De har haft en kort eller lång relation. Vissa separerade, andra fortfarande i relationen. Många har berättat sin historia och bett om råd eller om en bekräftelse på att de inte misstagit sig. Att de faktiskt varit med om något som kan kallas misshandel. Vissa män verkar känna extra stor ensamhet i sin situation då mycket inom våld i nära relationer (inklusive texterna på den här hemsidan) riktar sig främst till utsatta kvinnor. Jag tackar för ert förtroende och för att ni delar era berättelser. Och samtidigt vill jag säga att jag försöker svara, men att detta sker på små lediga stunder utanför mitt heltidsarbete på soc och livets alla krav och glädjeämnen och att ibland kan det ta lite tid. Det verkar svårt ibland att veta vart man kan, vill och vågar vända sig som utsatt. Och att över huvud taget våga berätta för någon vad man varit med om kan vara ett stort steg. Här listar jag ett par förslag på vart man kan vända sig för att få mer stöd än vad vi kan ge per mail:

 

Kvinnofridslinjen, telefon 020- 50 50 50  öppen dygnet runt för dig som är utsatt och för dig som är närstående.

Socialtjänsten  där du bor ska erbjuda stöd till våldsutsatta kvinnor, män och barn

Kvinnojourerna som inte är en myndighet och där du kan vara anonym

Var rädd om dig. Du är värdefull. Du är inte ensam och det finns en väg vidare.

Continue Reading